Veysel Ayhan 29 augusti 2021Begreppen "krig och erövring" är kanske de mest debatterade begreppen inom islam. Följande definition och begränsning kan dock lösa alla problem. Låt oss läsa den noggrant:
"Krig och jihad utkämpas endast när friheten att sprida sanning, rättvisa och uppriktighet hindras. De utkämpas för att skydda och säkra denna frihet. Observera: Krig utkämpas inte för att sprida sanning och rättvisa! Det utkämpas endast när friheten att sprida sanning och rättvisa hindras."(Endless Light, Fethullah Gülen)
Med denna definition är det omöjligt att betrakta krig som inträffar utanför dessa syften och ramar som legitima.
Så, vad var den praktiska verkligheten av en sådan sanning?
Hazrat Mahdi (fv) Var Muhammed (frid vare med honom) en "barmhärtighetens profet" eller en "krigets profet"?
Verk som skildrar profeten Muhammeds (frid vare med honom) liv kallas ofta "Maghazi" (strider, krig). Genom historien har de som försöker förstå profeten Muhammed (frid vare med honom) nästan alltid varit tvungna att börja med krigsberättelser. Det finns en förklaring till detta: Människors uppmärksamhet dras ofta till berättelser om hjältemod.
Samma situation gäller idag. Det är vanligt att de mest fängslande berättelserna och filmerna är hjältemodiga berättelser. Ett aktuellt exempel på detta är filmen "Ar-Risala" ("Budskapet"), som skildrar profeten Muhammeds och hans följeslagares krig och prövningar.
När man tittar på sådana filmer eller "Maghazi"-böcker är det lätt att få intrycket att 90 procent av profetens liv tillbringades som en "militär ledare" ständigt engagerad i krig.
HUR VAR DET I VERKLIGHETEN?
Låt oss undersöka den 22 år långa profetiska perioden med hjälp av några siffror.
Profetskapet började i Ramadan år 610.
Profeten gick bort den 12:e i månaden Rabīʿ al-Awwal år 632.
Det blir omkring 8 000 dagar.
Badr var ett mycket snabbt förlopp. Med tanke på solens rörelser och böntiderna vet vi att slaget varade i ungefär tre timmar. På platsen stannade man tre dagar för att ordna och begrava de stupade, därefter återvände man.
Uhud beräknas ha pågått i fem timmar. Ett annat viktigt slag, Hunayn, var också kortvarigt.
Om man lägger till förberedelser, intention, resor, återvändande samt hanteringen av fångar blir den totala tiden 144 dagar.
Det betyder att de krig som Profeten själv deltog i, inklusive före- och efterprocesser, sammanlagt uppgår till högst 144 dagar.
Men låt oss inte nöja oss med detta. Om vi också räknar in följeslagarnas expeditioner (seriyya) och de belägringar som pågick i veckor når vi maximalt 392 dagar.
Den största delen av denna tid gick åt på resor eller under belägringar.
Det innebär att sinnena som mest var upptagna av krig under dessa 392 dagar.
Av totalt 8 000 dagar var alltså endast 392 dagar direkt kopplade till krig.
Hur många döda?
Under hela dessa 22 år, hur många dog i strid?
Bland muslimerna stupade 217 följeslagare under slag, 79 dödades i bakhåll. Totalt 296 personer.
Bland motståndarna: 701 personer.
Totalt: 997 dödsoffer.
Om det funnits kameror på den tiden och man filmat dessa strider, på samma sätt som CNN direktsände Gulfkriget – hur länge skulle sändningen ha varat?
Av 22 års profetskap skulle man kunnat sända ungefär en vecka.
Med själva striderna, till exempel:
• Badr: 3 timmar
• Uhud: 5 timmar
• Hunayn: 4 timmar
________________________________________
Varför tänker vi bara på krig?
Varför är det då så att när vi tänker på Risālets tid så kommer endast svärd, sköld, spjut och pilar i åtanke?
Hur gick de övriga 21 åren?
Den återstående tiden var år av förkunnelse och undervisning.
Under brist och fattigdom var dessa aktiviteter oerhört svåra.
Profeten och hans följeslagare tog emot dem som kom till Profetens moské för att lära sig islam. Delegationer och grupper kom, men vi vet inte exakt under vilka villkor de togs emot.
Vilka umbäranden uthärdades för att undervisa dem i tron?
De största hjältedåden i profetskapets tid skrevs egentligen inte i de få slagen, utan i dessa 21 år av undervisning, uthållighet och gästfrihet.
Resor och möten
I början besökte Profeten varje marknad, som ʿUkāẓ, Majanna och Dhū’l-Majāz, för att sprida sitt budskap. Vilka svårigheter mötte han där? Vi vet inte i detalj.
Han besökte stammar som Ghassān, Taghlib, Iyād, Kalb, Kindah, Banū Hanīfa, Zuhayl och Banū ʿĀmir. Hur blev han mottagen? Vilka svårigheter upplevde han? Det är okänt.
Vi känner endast till händelsen i Ṭāʾif. Han vistades där i två månader. Historien berättar endast om stenandet i slutet. Men var bodde han under dessa två månader, vem mötte han, vad åt och drack han, under vilka omständigheter förkunnade han? Det är oklart.
Efter en tid började människor som hört om islam själva komma som gäster, enskilt, i grupper eller hela stammar.
Under dessa långa år gick profetens liv i hög grad ut på att ta emot gäster.
Och detta i fattigdom, inte i överflöd.
Ända fram till sin sista dag fortsatte han att ta emot gäster. På sin dödsdag hade han åter gäster, men det fanns ingen mat i hemmet. Profeten skickade sin rustning som pant till en judisk man, Abū’sh-Shahm, i utbyte mot 30 sār korn för att kunna bjuda sina gäster. Så lämnade han världen – medan han fortfarande utövade gästfrihet.
Staten i Medina
Profeten var samtidigt ledare för Medinas stadsstat.
I denna stat levde judar, kristna och muslimer i trygghet och kunde bedriva handel. Ingen lade hand på någon annans egendom. Statens makt användes inte som ett redskap för förtryck.
Den stora och den lilla jihad
Profeten sade en gång till följeslagarna som återvänt från strid:
”Ni har återvänt från den lilla jihad till den stora jihad.”
När de frågade: ”Vad är den stora jihad, o Guds Sändebud?” svarade han:
”Jihad mot det egna jaget (nafs).”
Det innebär att av 22 profetiska år gick ungefär ett år åt till yttre strider, den ”lilla jihad”.
De övriga 21 åren präglades av den stora jihad – kampen mot själens svagheter.
Följeslagarnas prov
Hur klarade följeslagarna dessa år av inre kamp och prövningar?
De levde ofta i fattigdom, ändå bevarades enhet och broderskap.
Evs och Hazraj, som krigat i 120 år, kunde leva i fred sida vid sida.
Medinaborna accepterade de utfattiga migranterna från Mekka utan större konflikter.
Det är svårt att finna exempel på följeslagare som fysiskt slogs med varandra under Profetens livstid. Trots hycklares och motståndares försök att skapa splittring bevarades vänskapen. Detta är i sig ett enormt hjältedåd.
Utbildningens betydelse
Profeten ägnade mycket tid åt utbildning av nya muslimer. Moskéerna blev centrum för undervisning för både män, kvinnor och barn. Detta är en aspekt som ofta förbises.
Två exempel
Musʿab ibn ʿUmayr minns vi oftast för hans martyrskap i Uhud. Men hans ännu större hjältedåd var hans mission i Medina. Han var en gång en bortskämd son från en rik familj i Mekka, men han lämnade allt detta för tron.
Han predikade i Medina, bjöd in människor, slaktade får för att bjuda gäster trots fattigdom. Han undervisade i Koranen, ledde fredagsböner, vann över inflytelserika personer som Saʿd ibn Muʿādh. På ett år kom 70 nya muslimer från Medina till Mekka. Hur han lyckades med detta vet vi inte i detalj – men det var ett mirakulöst genombrott.
Ett annat exempel är ʿAlī ibn Abī Ṭālib. Vi minns honom som en enastående krigare, men hans största gärning var hans mission i Jemen. Khalid ibn Walid misslyckades där, men när Profeten sände ʿAlī – efter att ha lagt handen på hans bröst och bett att hans hjärta och tunga skulle lysas av sanning – lyckades han. Människor kom i massor till islam. Men detaljerna om hur han predikade och övertygade dem är inte nedtecknade.
Slutsats
Av 8 000 dagar i profetskapet upptog krig som mest ett år. De återstående 21 åren handlade om undervisning, gästfrihet, uthållighet och den inre kampen – den stora jihad.
Att endast fokusera på krigen skapar en skev bild och riskerar att förvandla islam till något hårt, mörkt och våldsamt, i stället för den kärlekens och barmhärtighetens religion som Profeten representerade.
Det är när vi förbiser de 21 åren som extremister och våldsamma grupper tar fasta på den lilla delen av historien, och på så sätt snedvrider islam.
(Källa: Şiddet ve savaş karşısında Nebevî Duruş; Şefkat Güneşi, Reşit Haylamaz)
Denna text är en trogen svensk översättning av artikeln “ Peygamberliğin kaç yılı savaşla geçti?” av Veysel Ayhan, publicerad på www.tr724.com. Översättningen har genomförts med hjälp av AI-verktyget ChatGPT (OpenAI) under noggrann mänsklig kontroll för att säkerställa språklig noggrannhet och innehållslig trohet.Tillgänglig på https://www.tr724.com/peygamberligin-kac-yili-savasla-gecti/
