Rapporter- del 1

Ett Hizmet-perspektiv på att motverka våldsbejakande extremism 

Ozcan Keles and Ismail Mesut Sezgin

Introduktion

Radikalisering och våldsbejakande extremism är ett omtvistat område med olika definitioner och beskrivningar. Den "arbetsdefinition" som används i denna publikation är att radikalisering är den process genom vilken individer eller samhällen direkt avvisar det nuvarande systemet och/eller misströstar om att uppnå social förändring med lagliga medel (såsom fredliga protester) inom detta system. Bland dessa individer överväger en minoritet att använda våld mot sina medmänniskor som ett sätt att uttrycka sin indignation och samla andra till sin sak och sina metoder.

De viktigaste kännetecknen för våldsbejakande extremism, såsom termen används här, är:

1 Det sociala systemet betraktas som fienden.

2 Den antar en allt-eller-inget-attityd och avvisar anpassning till – eller till och med existensberättigandet för – dem som inte delar dess värderingar och politik.

3 Genom att utesluta sig själv från samhället, utesluter den sig också från lagliga eller normala begränsningar och motiverar att ta till slumpmässiga våldshandlingar – det som i denna publikation benämns som våldsbejakande extremism eller terrorism.

Även om det finns våldsamma element inom många grupper eller undergrupper i samhället, och terror historiskt har använts av olika politiska och nationella rörelser i jakten på sina ideal, är det i dagsläget främst muslimska samhällen som drabbas av problemet med radikalisering och extremism. Den våldsamma ytterkanten påstår sig agera på hela den muslimska världens vägnar och ofta i islams namn. På grund av den publicitet som deras våldshandlingar får, kommer muslimer och islam i allmänhet, hur orättvist det än är, att förknippas med våldsbejakande extremism.

En ytterligare konsekvens är att det blir svårt för både icke-muslimer och muslimer att särskilja ett genuint engagemang för islam från retoriken och handlingarna från den radikaliserade och extremistiska ytterkanten.

Ofta sker radikaliseringen av västeuropeiska medborgare genom en kombination av omständigheter och manipulerade erfarenheter, där våldsbejakande extremister aktivt försöker vinna nya rekryter. Detta inkluderar, men är inte begränsat till: identitetskriser, upplevda orättvisor, känslor av hjälplöshet samt exponering för våldsamma ideologier.

Ofta sker radikalisering av västeuropeiska medborgare genom en kombination av olika omständigheter och manipulerade erfarenheter. Våldsbejakande extremister utnyttjar dessa faktorer för att rekrytera nya anhängare. Dessa faktorer inkluderar, men är inte begränsade till: identitetskriser, upplevda orättvisor, känslor av hjälplöshet, ett våldsamt förflutet och kopplingar till gäng, upplevelser av stigmatisering från samhället, mötet med en karismatisk rekryterare samt en absolutistisk och "idealistisk" ideologi.

 Olika kombinationer av dessa faktorer förekommer i olika fall av radikalisering. Det som står klart är att processen ofta innefattar flera samverkande orsaker, och de mest förekommande tycks vara de som nämnts ovan.

Hizmet är en islamiskt inspirerad gräsrotsrörelse med verksamhet i över 160 länder. Rörelsens kärnvärden, praxis och avståndstagande från våldsbejakande extremism har sin grund i en djupgående tolkning av Koranen och Sunna. Därför är frågan om Hizmets syn på och reaktion mot våldsbejakande extremism särskilt relevant för dem som arbetar med denna problematik.

Hizmets tillvägagångssätt inom avradikalisering erbjuder ett alternativt tänkande och en praktik som syftar till att motverka extremistiska ideologier och tankemönster.

Denna publikation riktar sig främst till forskare, beslutsfattare och mediaintresserade som arbetar med att utforma policyer och strategier för att förebygga våldsbejakande extremism. Den är inte avsedd att rikta sig direkt till våldsbejakande extremister eller individer som är sårbara för deras ideologi.

Den teologiska diskussion som förs i denna publikation är därför inte en systematisk eller uttömmande motbevisning av varje argument och koranvers som våldsbejakande extremister hänvisar till i sina tolkningar. Istället syftar publikationen till att ge en översikt av Hizmets ståndpunkter i dessa centrala frågor, med tillräckliga citat och kommentarer för att visa för målgruppen att Hizmet representerar ett helt annat synsätt – ett synsätt som är djupt förankrat i den traditionella islamiska läran, vilket ger det trovärdighet inom den bredare muslimska gemenskapen.

 Att på ett uttömmande sätt bemöta våldsbejakande tolkningar skulle kräva en helt annan typ av publikation. Författarna till denna text har istället strävat efter att uppnå ett annat mål genom att stödja produktionen, publiceringen och spridningen av Ahmet Kurucan och Mustafa Kasim Erols verk Dialog i Islam: Koranen, Sunnah, Historia (Dialog Society, 2011). Denna publikation behandlar de teologiska frågorna systematiskt och punktvis och rekommenderas starkt till dem som vill förstå hur Hizmet når en annan tolkning av till exempel koranverser som:

 "Döda dem varhelst ni möter dem..." (al-Baqara, 2:191),eller andra verser som innehåller varningar till muslimer.

Denna publikation är organiserad i flera avsnitt.Del ett utforskar Hizmets teologiska vederläggningar av våldsbejakande extremism som gör anspråk på islamisk legitimitet. Del två fokuserar på Hizmets kärnläror, vilka utgör grunden för dess värderingar och praktik, och fungerar som en positiv motberättelse som undergräver den våldsbejakande extremistiska ideologin. Del tre behandlar de kanaler och bärare genom vilka Hizmet sprider denna motberättelse till den bredare muslimska allmänheten. Den samlade effekten av detta är att försvaga våldsbejakande extremism och några av dess grundorsaker – som en naturlig biprodukt och ett standard resultat av Hizmets centrala läror och dess positiva, proaktiva arbete. Därav begreppet avradikalisering som standard.

 Slutsatsen sammanfattar effekten av dessa tre delar och visar hur de tillsammans underminerar våldsbejakande extremism och bemöter dess bakomliggande orsaker – tankesätt och omständigheter som ofta utnyttjas av extremister för att främja sin agenda. Avslutningsvis ges även några rekommendationer riktade till Hizmet och andra relevanta aktörer inom området.

Hizmets kärnläror och praxis föregår dess teologiska vederläggningar av våldsbejakande extremism – både historiskt och innehållsmässigt. Hizmet är ett proaktivt uttryck för socialt engagemang genom utbildning, dialog, biståndsverksamhet och projekt för social mobilitet, med rötter i Turkiet på 1960- och 1970-talen. Det är inte en revolutionär eller oppositionskraft som enbart syftar till att ersätta, kritisera eller avvisa andra rörelser eller idéer. De tillfällen då Hizmet kommenterat våldsbejakande extremisters handlingar – som ofta hävdar islamiska motiv – uppstod först långt senare. Trots det behandlas Hizmets syn på våldsbejakande extremism först i denna publikation, med hänsyn till ämnets tydliga relevans.

 I själva verket är Hizmets mest verkningsfulla bidrag till detta område inbäddat i dess kärnläror och praktik, vilka behandlas i del två och tre.

Naturligtvis måste varje studie avgränsa sitt syfte för att undvika överkomplexitet. Därtill gör Hizmets fokus på meningsfull förändring – snarare än kritik av andra – att dess närvaro i vissa delar av debatten är mer återhållsam. Detta begränsar också studiens omfattning. Med tanke på Hizmets logik och praktiska inriktning bör dock dess tystnad i vissa frågor inte automatiskt tolkas som ett ställningstagande. Tystnaden är snarare ett uttryck för en intern bedömning av att engagemang i en viss fråga sannolikt inte skulle vara effektivt eller ge positivt resultat. Deltagarna väljer därför att rikta sina ansträngningar mot områden där de kan göra störst skillnad.

Hizmet är inte en institution eller ett hierarkiskt organ. Den har ingen officiell talesperson – inte ens Fethullah Gülen betraktar sig som det. Istället består Hizmet av ett nätverk av individer och organisationer inspirerade av Gülens läror, värderingar, ideal och principer. Dessa tolkas, utvecklas och omsätts i praktisk handling av rörelsen. Resultatet av denna dynamiska och dialogiska process är att Gülen (genom sina läror och tal) och rörelsen (genom sin praktik och verksamhet) tillsammans formar och utvecklar en tolkningsram som fungerar som vägledning.

Det är utifrån denna tolkningsram som vi härleder vad Hizmet "anser", "gör" eller "säger" i en viss fråga – i detta fall om våldsbejakande extremism. För att underlätta läsningen kommer vi ibland att hänvisa till vad Gülen har sagt om specifika frågor, i syfte att illustrera Hizmets ståndpunkt – en vanlig praxis inom rörelsen. I varje fall kommer vi att vara uppmärksamma på den ovan nämnda tolkningsramen.

Till skillnad från formella uttalanden, som skrivs eller yttras vid ett givet tillfälle, är positioner som utvecklats över tid genom praktik ofta mer representativa och mindre benägna att förändras på kort sikt. Även om dessa positioner kan vara svårare att tydligt identifiera, är de ofta mer talande för rörelsens samlade synsätt.